Vinstdrivande företag i det offentligas tjänst

Den senaste tiden har det varit en del diskussioner om vinstdrivande företag som exempelvis drivit äldrevård. Nu senast har Sven-Erik Österberg i Sveriges Radio öppnat för att "göra det smakligare för non-profit företag". I USA har icke-vinstdrivande företag använts inom sjukvården under en längre tid och argumentet har varit att företag som inte maximerar vinsten lägger mer resurser i verksamheten. Det finns en del forskning och en bra sammanställning finns i  lärobok "The Economics of Health and Health Care" och de kan sammanfattas med:

• Lönerna är högre i non-profit
• Läkarna har större inflytande i non-profit
• Det finns inga skillnader i den ekonomiska effektiviteten mellan de två formerna

Den svenska debatten har främst handlat om hur stora vinster företagen gjort; genom upplägg med lån till modersbolagen har ägarna kunnat plocka ut vinsten skattefritt i diverse skatteparadis (vår finansminister har nu bett skatteverket utreda möjligheten att täppa till möjligheten att plocka ut vinster i skatteparadis).

Visst känns det fel när skattemedel plockas ut till skatteparadis men borde inte debatten fokusera på kvalitén inom vården? Tidigare sade sossarna att de tolererade vinstdriva företag inom den offentliga sfären men att de skulle kontrollerar. Nu verkar det som att kontrollen varit obefintligt och jag tycker det vore bättre att öka kontrollerna istället för att bestämma bolagsform. Jag tror inte att underlättande regler för icke-vinstdrivande företag är en universell lösning; exempelvis kan det som tidigare plockades ut i vinst, plockas ut i form av högre lön, tjänstebil, tjänstebostad etc.

/Thomas

Så funkar en nedskrivning av Grekiska skulder

Det har troligen inte undgått någon att det pratas om en frivillig nedskrivning av de grekiska skulderna med 50 procent. Men, hur fungerar egentligen denna nedskrivning i praktiken? Först måste vi reda ut hur en skuld fungerar. När en låntagare (i det här fallet Grekland) vill låna pengar ger de ut en så kallad obligation där de förbinder sig att någon gång i framtiden betala en viss summa (exempelvis 100 kr om ett år). Om jag inte skulle vilja ha någon ränta på mina pengar skulle jag vara villig att betala 100 kr för obligationen. Om jag skulle vara villig att betala 90 kr för den i dag skulle det motsvara en årsränta på ([100/90]-1) 11,1 procent. En del grekiska obligationer handlas i dag för 40 procent av värdet, vilket motsvarar en årsränta på ([100/40]-1) 150 procent. Räntan är hög eftersom det finns en oro att Grekland inte löser in sina obligationer och då blir obligationerna värdelösa. Förslaget är nu att de som har grekiska obligationer ska kunna byta in de grekiska obligationerna mot säkrare obligationer, fast till halva värdet (troligen obligationer som ges ut av europeiska centralbanken).

Men, om de grekiska obligationer i dag handlas för 40 procent av värdet så borde en inlösning till 50 procent av värdet ge en vinst på motsvarade 10 procentenheter? Ja, om du köpt en grekisk obligation till 40 procent av värdet så är du en vinnare. Men, en del banker i Europa sitter på stora innehav av grekiska obligationer som köptes innan krisen i Grekland uppdagades och dessa obligationer har använts som säkerhet för att låna pengar till banken. Att skriva ner obligationerna med 50 procent kan därför bli problematiskt för banker med stora innehav i grekiska obligationer. För att lindra effekten på bankerna kommer troligen en del pengar från den nystartade europeiska räddningsfonden (EFSF) att gå till utsatta fonder.

Elprisområden

Idag infördes de så kallade elprisområdena i Sverige vilket innebär att elpriset nu kommer att variera inom Sverige. I princip är jag för införandet, men det går alltid att diskutera gränserna för områdena och det kan behövas justeringar i framtiden. Som jag skrev i en insändare i Sydsvenskan (extra kul att Lunds Energi svarade på insändaren) tycker jag att flera elbolag nu sent omsider förstått vad det innebär och bara nämner de negativa sidorna av införandet av elprisområden. I dag råder det stora obalanser när det gäller utbud och efterfråga av el i Sverige men jag hoppas att införandet av elprisområden skapar tillräckliga incitament för att intensifiera byggandet av elproduktion i södra Sverige.

Thomas